Det som hände i Ådalen i maj 1931 är en av Sveriges mest kända händelser och framför allt det som hände vid Lunde när militären öppnade eld mot demostrationståget som vägrade att stanna. Det var fem personer som dog och begravningen var av det storartade slaget. Militären fråntogs ansvaret, däremot fick samhället i stort en viss form av kritik och det som ledde till var att statspolisen infördes under efterföljande året. Jag har bl a sett filmen som handlade just om det, det var sant att strejkbrytare misshandlades och att ungdomar drog runt på sina egna härjningståg när de kastade bl a sten mot de som var emot dem på något sätt.
Not: Notisen var tidigare publicerat på den historiska delen.
tisdag 30 mars 2010
lördag 27 mars 2010
Lite grann om påsken
I Nordisk familjebok finns det några sidor om denna högtid och informationen är utförlig i denna volym av uppslagsverket som utkom 1915. Denna högtid firas på olika sätt och i olika religioner, den kristna påsken står det bl a detta.
Den kristna påsken. Påskhögtiden är den äldsta
kristna högtiden, roten till kyrkoåret, och kan
möjligen spåras redan i nya testamentet (l Kor. 5:
7 ff.). Men likformighet vid uppkomsten af kyrklig
sed har varit ganska ringa, och detta gäller också
påskhögtiden. De judekristna församlingarna firade
den judiska påsken och ha därvid på något sätt också
firat åminnelsen af Jesu död och uppståndelse, men
påsken var för dem det primära och grundläggande. De
hedningkristna församlingarna ha, så vidt Paulus blef den
bestämmande, icke känt sig bundna af det judiska
passa-firandet, de ha ej aktat på dagar, månader
och år. Vid slutet af 2:a århundradet är emellertid
det kristna påskfirandet allmänt utbredt inom hela
kyrkan. De vid denna tid förda striderna just om
påsken äro ett vittnesbörd därom. Stridens innehåll
är ej fullt uppdagadt.
Någonting som kan anknytas till den svenska påskhögtiden är det har varit annorlunda under vissa tidsperioder.
I svenska kyrkan firades länge tredje- och fjärdedag påsk
som helgdagar. Tredjedagen kom att blott i städerna firas
med gudstjänst. Äfven denna afskaffades 1741, men
återkom redan 1743. Genom k. förordn, af 4 nov. 1772,
som reducerade helgdagarnas antal, afskaffades också
tredje- och fjärdedag påsk.
Mer om påsken i Nordisk familjebok finns med fortsättningen ifrån denna länk.
http://runeberg.org/nfcb/0369.html
Sundsvallstidningen hade följande notis om hur påsken kommer tidigt under ett år och kommer senare under ett annat år. Från tidningen den 10 april 1888;
Som bekant in-
träffar alltid påskdagen på första söndagen
efter första fullmåne efter vårdagjämningen.
)et tidigaste påsken kan komma är dftr-
före den 22 mars, men så tidigt har ej hög-
tiden infallit på öfver 100 år. Senast år
™ hade man så tidig påsk. Men att på-
sken infaller på den senast möjliga tiden,
eller den 25 april, är lika sällsynt. Detti
inträffade dock år 1886, men upprepas ei
förrän 1943. Under återstoden af detta år-
"«ndrade kommer påsken att infalla tidi-
gast 1894 (den 25 mars) oeh senast 1889
(den 21 april.)
Källa: http://runeberg.org/sundtidn/1888/0163.html
Den kristna påsken. Påskhögtiden är den äldsta
kristna högtiden, roten till kyrkoåret, och kan
möjligen spåras redan i nya testamentet (l Kor. 5:
7 ff.). Men likformighet vid uppkomsten af kyrklig
sed har varit ganska ringa, och detta gäller också
påskhögtiden. De judekristna församlingarna firade
den judiska påsken och ha därvid på något sätt också
firat åminnelsen af Jesu död och uppståndelse, men
påsken var för dem det primära och grundläggande. De
hedningkristna församlingarna ha, så vidt Paulus blef den
bestämmande, icke känt sig bundna af det judiska
passa-firandet, de ha ej aktat på dagar, månader
och år. Vid slutet af 2:a århundradet är emellertid
det kristna påskfirandet allmänt utbredt inom hela
kyrkan. De vid denna tid förda striderna just om
påsken äro ett vittnesbörd därom. Stridens innehåll
är ej fullt uppdagadt.
Någonting som kan anknytas till den svenska påskhögtiden är det har varit annorlunda under vissa tidsperioder.
I svenska kyrkan firades länge tredje- och fjärdedag påsk
som helgdagar. Tredjedagen kom att blott i städerna firas
med gudstjänst. Äfven denna afskaffades 1741, men
återkom redan 1743. Genom k. förordn, af 4 nov. 1772,
som reducerade helgdagarnas antal, afskaffades också
tredje- och fjärdedag påsk.
Mer om påsken i Nordisk familjebok finns med fortsättningen ifrån denna länk.
http://runeberg.org/nfcb/0369.html
Sundsvallstidningen hade följande notis om hur påsken kommer tidigt under ett år och kommer senare under ett annat år. Från tidningen den 10 april 1888;
Som bekant in-
träffar alltid påskdagen på första söndagen
efter första fullmåne efter vårdagjämningen.
)et tidigaste påsken kan komma är dftr-
före den 22 mars, men så tidigt har ej hög-
tiden infallit på öfver 100 år. Senast år
™ hade man så tidig påsk. Men att på-
sken infaller på den senast möjliga tiden,
eller den 25 april, är lika sällsynt. Detti
inträffade dock år 1886, men upprepas ei
förrän 1943. Under återstoden af detta år-
"«ndrade kommer påsken att infalla tidi-
gast 1894 (den 25 mars) oeh senast 1889
(den 21 april.)
Källa: http://runeberg.org/sundtidn/1888/0163.html
Strödligheter
***Det blir lite tjatig om Stadshotellet i Enköping och dess rivningsprocess, redan under mars månad hade det blivit tre artiklar/notiser om det och den 26 mars var jag dit igen. Fast dessa bilder blir först i början på april.
***I Örsundsbro såg jag ett hus som såg lite halv nedfallen ut, men den var nog under renovering.
***I samma ort verkar det finnas fler byggnader som är äldre än 80 år än i Enköping. Örsundsbro bio verkar fortfarande vara intakt, tornet vid förra brandstationen, äldre vitputsade byggnader, lador och brofundamenten över Lagundaån.
***Den forna järnvägslinjen mellan Uppsala och Enköping syntes tydligt ifrån riksväg 55.
***Vegetationen verkar vara tätare nu kring Alsta tegelbruk än hur det såg ut under 1950-talet och källan till denna notis är "Sveriges bebyggelse på landsbygden". Bruket ligger undanskymd ifrån vägen och frågar man efter tegelbruket(säg också industriminnen) så blir man hänvisade dit.
***Vid den gamla vägkrogen längs med förra E18 är det oplogad.
***Tingshuset i Litslena socken undrar jag var det är någonstans, kan det möjligen vara den byggnad som ligger omedelbart öster om kyrkogården och enligt Bebyggelseregistret är det en historisk byggnad.
***Mellan Skärfältet och Ramsta såg jag en parkerat bil i riktning mot Uppsala och vid dikeskanten stod en tjej som möjligen var åksjuk.
***Häromdagen upptäckte jag att det finns kattavföring vid huset, undrar om det är grannens katt som har använt framsidan som "toalett" under vintern och området är under kontroll tills man vet säkert.
***I Örsundsbro såg jag ett hus som såg lite halv nedfallen ut, men den var nog under renovering.
***I samma ort verkar det finnas fler byggnader som är äldre än 80 år än i Enköping. Örsundsbro bio verkar fortfarande vara intakt, tornet vid förra brandstationen, äldre vitputsade byggnader, lador och brofundamenten över Lagundaån.
***Den forna järnvägslinjen mellan Uppsala och Enköping syntes tydligt ifrån riksväg 55.
***Vegetationen verkar vara tätare nu kring Alsta tegelbruk än hur det såg ut under 1950-talet och källan till denna notis är "Sveriges bebyggelse på landsbygden". Bruket ligger undanskymd ifrån vägen och frågar man efter tegelbruket(säg också industriminnen) så blir man hänvisade dit.
***Vid den gamla vägkrogen längs med förra E18 är det oplogad.
***Tingshuset i Litslena socken undrar jag var det är någonstans, kan det möjligen vara den byggnad som ligger omedelbart öster om kyrkogården och enligt Bebyggelseregistret är det en historisk byggnad.
***Mellan Skärfältet och Ramsta såg jag en parkerat bil i riktning mot Uppsala och vid dikeskanten stod en tjej som möjligen var åksjuk.
***Häromdagen upptäckte jag att det finns kattavföring vid huset, undrar om det är grannens katt som har använt framsidan som "toalett" under vintern och området är under kontroll tills man vet säkert.
Hummelsta gamla bytomt
Det finns två orter med Hummelsta i Enköpings kommun och det är dels orten som ligger väster om Tillinge kyrka mot Västerås och dels den som ligger i Litslena socken, strax söder om kyrkan. Rondellen vid kyrkan åker man mot Veckholm/Grillby och efter några hundra meter kommer man fram till en t-korsning. På vänster sida om korsningen låg Hummelsta gamla bytomt medan den nuvarande Hummelsta ligger vid skogsdungen ovanför bilarna. Numera finns det ingenting kvar av den gamla bytomten förutom små rester av någonting. Runt 1976-77 borttogs det husgrunder för att utvigda åkern och det var en gång i tiden en avsmalt bytomt som gränsade till omgivningen där kraftledningsstolparna finns, den gick sedan åt vänster på bilden.
Källnot: En motsvarande notis fanns förut på den historiska bloggen.
Källnot: En motsvarande notis fanns förut på den historiska bloggen.
Litslena RAÄ-nr 425
tisdag 23 mars 2010
Övergivna bilar
Jag vet inte exakt, men för 10-25 år sedan blev det ägarens ansvar att ta bort sin bil ifrån "olämpliga" ställen och inte polisen som det var förr i tiden. Skälen till att bilarna överges är många och om ägaren är utan skuld till själva bilförflyttningen så är det samtidigt förstålig att han/hon inte vill hämta bilen och i synnerhet om det hade varit ett brott.
Dessa två bilar finns utanför ICA i Sävja och den vänstra verkade vara övergiven efter ett däckbyte. Det finns två däck bredvid denna bil och ett däck är borta ifrån "hjulupphängningen".
måndag 22 mars 2010
Bandyfinal och snöyra
Aldrig har en bandyfinal spelats i 3x30 minuter istället för 2x45 minuter och igår var jag en av funktionärerna på bandyfinalen. Finalen hade med sig följande positiva händelser; 1) Ett nytt publikrekord för finalen i Uppsala på 25 570, 2) Hammarby tog hem sin första SM-titel någonsin och 3) Trevlig bandypublik och inramning. Den största negativa delen är förstås snöyran och detta hindrade mig inte ifrån att ta några kort som nu hade blivit publicerade.
Just nu tittar jag på filmen av finalen som jag inte såg så mycket av och bilderna togs bara när detta tillfälle uppkom.
Just nu tittar jag på filmen av finalen som jag inte såg så mycket av och bilderna togs bara när detta tillfälle uppkom.
Samlingen efter klockan tio på förmiddagen och det var innan snöfallet också.
Snön vräker ner innan matchen.
"Preparationer" inför anstormningen av finalåskådare.
Bollnäsklacken börjar lite som smått att fylla in sektion.
Anstormningen av planen efter slutsignalen och Hammarby hade vunnit sin första titel i bandyfinalens historia.
måndag 15 mars 2010
Historiska miljön i Enköping och rivningen av Stadshotellet
Idag var jag för att ta bilder på såväl rivningen av stadshotellet i Enköping som de få historiska miljöer som är kvar i staden. Enligt Faktakalendern 2001 drabbades staden av stadsbränder 1389, 1572, 1609 och 1799 som dessutom var de svåraste. Som sagt vad, staden har blivit drabbat av flera stadsbränder och det är en av orsakerna att staden saknar historiska stadsmiljöer. Det är därför det är synd att man inte har gjort i ordning stadshotellet tidigare och därmed var rivningen ett faktum.
Enköping har ett fåtal bebyggelsehistoriska byggnader kvar eller äldre bebyggelse kvar, i denna artikel publiceras några av de bilder som togs idag. De historiska miljöerna är 1) Den länga som förut var bostäder åt järnvägs- och postpersonal vid backen upp till järnvägsstationen ifrån Fannahållet; 2) hamnområdet och 3) området nedanför Vårfrukyrkan. Sedan finns det äldre villor och järnvägsstationen som också kan betraktas som historiskt värde.
Stadshotellet blev färdigt 1879 och var byggt i empirestil, som också är en faktor att det är synd att riva byggnaden. Enligt tidskriften Byggnadskultur 2/2005 sålde kommunen byggnaden till Katrineholms husbyggen 1986 och under nästa år fastställdes ett stadsplan för k-märkning och 2000 köper PEAB byggnaden ifrån en konkursförvaltare. Först kommer bilderna på själva hotellet och sedan de andra byggnaderna.
Enköping har ett fåtal bebyggelsehistoriska byggnader kvar eller äldre bebyggelse kvar, i denna artikel publiceras några av de bilder som togs idag. De historiska miljöerna är 1) Den länga som förut var bostäder åt järnvägs- och postpersonal vid backen upp till järnvägsstationen ifrån Fannahållet; 2) hamnområdet och 3) området nedanför Vårfrukyrkan. Sedan finns det äldre villor och järnvägsstationen som också kan betraktas som historiskt värde.
Stadshotellet blev färdigt 1879 och var byggt i empirestil, som också är en faktor att det är synd att riva byggnaden. Enligt tidskriften Byggnadskultur 2/2005 sålde kommunen byggnaden till Katrineholms husbyggen 1986 och under nästa år fastställdes ett stadsplan för k-märkning och 2000 köper PEAB byggnaden ifrån en konkursförvaltare. Först kommer bilderna på själva hotellet och sedan de andra byggnaderna.
Bilden togs medan det stod "STADSHOTELLET" för några år sedan.
Idag var alltså "skylten" borttagen.
I ena gaveln syns rivningsprocessen tydligt.
I bakgrunden syns Vårfrukyrkan och i ryggen finns stadshotellet, nedanför kyrkan finns det kvar kulturhistoriska byggnader.
Tingshuset ifrån 1895 nedanför kyrkan ligger i en kulturhistorisk miljö.
Enköpings brandstation påminner också om kulturhistoriska miljöer och ligger inom samma område som tingshuset.
I själva hamnområdet finns tre "ihopslagna" röda hus som har svarta stigluckor, ett tecken på att dessa byggdes någon gång under 1800-talets sista hälft eller början av 1900-talet.
Tegellängan i närheten av järnvägsstationen.
Avslutningsvis en ganska suddig bild på Vårfrukyrkan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)















