Eftersom tidningarna skriver om 100-årsminnet av Titanics förlisning i Nordatlanten så svarar jag med att återge vad Nordisk Familjebok skrev om Titanic.
Titanic [taitä’nik], jämte systerångaren "Olympic"
världens på sin tid största och ryktbaraste fartyg,
byggdes 1910 efter ritningar af A. W. Carlisle för
Hvita stjärnlinjens oceantrafik
(England–Amerika). Fartyget, som dragit en byggnadskostnad
af 30 mill. kr., var utrustadt med 3 propellrar,
tillsammans utvecklande 30,000 ind. hkr, hade en
största längd af 274,3 m. och var 34 m. högt (från
kölen till kommandobryggan). Det hade en dräktighet
af 46,328 reg.-ton och en till 21 knop garanterad
hastighet, som dock kunde betydligt ökas, samt plats
för 2,400 passagerare. Enär synnerlig omsorg nedlagts
på T:s fasta konstruktion (11 ståldäck) och på dess
vattentäta skott, hvars dörrar kunde samtidigt stängas
från kommandobryggan, ansågs kolossen, praktiskt
taget, ej kunna sjunka. Fartyget var inredt med
oerhörd lyx. Det anträdde 10 april 1912 sin första
resa från Southampton till New York. Söndagen
14 april kl. 10,20 e. m. (enl. amerikansk tid;
kl. 4,20 måndag f. m. enl. svensk tid) kolliderade
T. i lugnt, men dimmigt väder med ett ur vattnet
föga uppstigande isberg 270 kvartmil från Cape
Race på Newfoundland. Vid sammanstötningen blef
fartyget i bottnen och sidledes så upprifvet,
att det redan en halftimme, sedan det sprungit
läck, började sjunka, men det kunde dock röra
sig sakta framåt. Räddningsarbetet försvårades
af ismassorna, med hvilka flera af de sjösatta
lifbåtarna tornade ihop, hvarefter de fylldes af
vatten och stjälpte. Ombord utbröt panik, men arbetet
vid radioapparaterna fortsattes plikttroget, tills
fartyget kl. 2,20 månd. f. m. mellan Cape Race och
Sable island (omkr. 50 km. från kollisionsplatsen, på
41° 16’ n. br., 50° 4’ v. lgd) försvann i vågorna. Den
tillskyndande ångaren "Carpathia" upptog alla de
räddade (tills. 705 pers., hvaraf ett 50-tal var
svenskar). Antalet omkomna, bl a. T:s kapten, Smith,
författaren W. Stead och flera mångmillionärer,
utgjorde inalles 1,635.
Det har förekommit en del myter om förlisningen och det finns också en hemsida på nätet där man kan läsa om samtliga ombordvarandes liv. Det finns ett fel som jag kan se redan nu i Nordisk familjebok om olyckan. I slutet på detta citat; mellan Cape Race och
Sable island (omkr. 50 km. från kollisionsplatsen, på
41° 16’ n. br., 50° 4’ v. lgd) försvann i vågorna. "Försvann i vågorna", det låter nästan som det var storm, men enligt vissa rapporter så var Atlanten vindstilla och hade det varit storm eller vågor så hade det antingen varit olidigt för de nödställda. Hade det varit storm så hade nog en eller flera livbåtar vält i stormen och då skulle dödssiffran varit ännu högre.
lördag 14 april 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar